Mer stöd till kvinnojourerna nu!
LÅT OSS SÄTTA ETT STOPP FÖR KVINNOMISSHANDEL!
Nu när de visionära talen tonat bort och vinden i första maj-fanorna mojnat är det dags att återgå till vardagen och den verklighet som bara fortsätter alla vackra föresatser till trots. Jag tänker på ojämlikheten och ojämställdheten i Sverige, där just ingenting tycks utveckla sig i rätt riktning.
Statistiken, siffrorna och den mätbara verkligheten visar med all icke önskvärd tydlighet att vi lever i ett ojämlikt samhälle. Inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor bara består eller till och med ökar. De typiskt underbetalda inom vårdsektorn och andra yrken har övervägande kvinnor anställda. Kvinnorna har dessutom det största ansvaret för obetalt arbete för vård och stöd till anhöriga och hur många kvinnor får inte vrida och vända på pensionspengarna för att få det att gå ihop!
Som om detta inte vore nog: Många kvinnor i vårt trygga fosterland utsätts för hot, våld och förföljelse. Kvinnojourerna runt om i landet vet att berätta om de stora behov som finns och om de otillräckliga resurser som kommunerna förmår ta fram. Det är ovärdigt en demokrati som Sverige, med en så stark ekonomi och en tradition av omsorg och solidaritet att vi inte förmår få fram nödvändiga resurser för dessa cirka 80 kvinnojourer som finns i landet. Behovet är förstås mycket större och det är ingen orimlig tanke att varje kommun skulle ha minst en kvinnojour för de akuta räddningsaktioner som tyvärr uppstår dag och natt.
Särskilt kritiskt blir det till sommaren. Dels därför att misshandeln och våldet då ökar, dels för att många kvinnojourer måste stänga på grund av ekonomiska skäl. Ett nyhetsinslag i SVT nyligen visade att drygt 3.000 kvinnor gömde sig på kvinnojourer 2012, och att ytterligare drygt 200 fick avvisas. Och vi vet att mörkertalet är stort, att hjälp- och stödjandebehovet är mycket, mycket större.
Vänsterpartiet föreslår i sin alternativa budget att 200 miljoner skall avsättas årligen i statligt stöd till kvinnojourerna runt om i landet.
Vad gör vi? Stoppar huvudet i sanden, verkar det som. Det behövs ett engagemang inte minst från oss manliga politiker, att vi över parti- och blockgränserna reser oss och säger: NU RÄCKER DET! STOPPA VÅLDET MOT KVINNOR! Och att vi i konsekvens med detta ge mer resurser till den livlina som kvinnojourerna utgör för inte bara kvinnor och mödrar utan också för deras barn.
Bengt Berg, riksdagsman för Vänsterpartiet